But why?

”du hade varit en så underbar pojkvän, om jag bara kunde vara kär i dig” Oj så många gånger jag har hört det. Jag e så sjukt trött på att höra det. Som ni kanske förstår sitter jag enu en kväll och ältar. Jag vet inte varför jag gör det. Jag har helt underbara vänner, visst mitt jobb kunde vara bättre men ändå. Jag gör roliga saker, t.ex. imorgon ska vi gå ett gäng till Råå och premiärbada kakakakalt och sen festa på kvällen. På söndag blir det paintball så brist på aktiviteter har jag inte. Jag kan ju erkänna att jag känner mig lite ensam på kvällarna men ändå. AHHHH jag måste sluta älta. Man mår ju inte direkt bättre av det. Fast att skriva ner det här hjälper mig verkligen att bearbeta det.

Idag har jag lunchat med björn, eva och Maina. Sen blev det glass på gröningen, första för i årJ. Vi gick runt och letade efter en present till imorgon. Det var inte det lättaste men tillslut löste vi det efter lite gruff. Haha du för söt Maina. Det blev två trädgårdsgrodor, en lila och en grön. Fullkomligt meningslöst och jag bara älskar det. Måste en present vara praktisk eller meningsfull? Jag kan ju säga att dom presenter man mins bäst e ju dom som e sådär konstiga.
Jag håller för övrigt på att jaga folk till ett nytt band, behöver bara en trummis sen kan man börja lira lite hårdare musik. Jag tänker inte släppa det andra men det hade varigt kul med lite hardcore. Vi får se vad som händer.